.

När man är orolig, rädd, skräckslagen. Rädd för att visa vad man känner, rädd för att förlora den man älskar mest. Rädd för att förlora sig själv. Men när man redan är på väg? Jag är rädd för vad du ska göra, för jag kommer inte vara där. Jag är rädd för vad jag ska göra, när du inte är här. Hur ska jag kunna leva, när vi lever isär? Säg att jag överdriver, berätta för mig att jag inte kan vara säker, säg igen att jag ska tänka framåt. För det spelar ingen roll hur många gånger ni säger det. Det hjälper inte, jag tänker på vad som kan hända hela tiden. Jag tänker på det som hände hela tiden. Jag tänker på den människan jag älskar, hela tiden. Jag plågar mig själv med dessa minnen, jag vet inte ens vad dom är för dig.